En Saknad..~

Jag vet att klockan är ganska mycket just nu men jag kan inte sova.
Ligger och vrider & vänder, tankarna bara spökar i huvudet på mig..
Jag förstår inte hur man kan sakna någon så mycket att det gör ont?

Det har snart gått 4 månader och jag har fortfarande inte glömt, det är svårt!
Saknar närheten. Känns konstigt att fördröja tiden av våran tid ensam.
Saknar att få vara dig nära, att sitta i TV-soffan med dig sena kvällar och se dig 
dricka din Cocacola vanilj och höra ditt härliga skratt.
Men nu finns du tyvärr inte kvar här. Du är nu 28 mil bort och vi har knappt kontakt längre.
Det är så tråkigt. Hur jag mycket önskar och vill så kommer du aldrig till 
att vara hos mig igen. Det känns så..
Det ända som finns kvar av dig är minnen, en låt som har satt sig i min hjärna,
en kvarglömd cd-skiva, foton, bilder som dyker upp när jag tänker på dig,
din doft när jag tänker på dig, gåvor och en enorm längtan & saknad.
Jag tror inte att du förstår hur mycket jag tycker om dig. 
Vart jag än befinner mig så är det alltid dig mina ögon letar efter. 
Varje gång du log mot mig eller varje gång du såg mig in i ögonen så visste jag 
anledningen till varför jag tycker om dig så mycket.
Det förstör mig att jag är så feg och inte vågar vara ärlig och berätta eller ge dig tydligare signaler.
Jag vill inte förlora dig, du har mitt hjärta, och det är upp till dig om du väljer att ha det.
Du är min anledning till varför jag kämpar och hur jag har lärt mig hur det verkligen känns
när det är äkta. Och jag ger inte upp förens jag har dig. Och jag vet mycket väl
att det inte är så enkelt för dig heller. Men du vet vart du finner mig och här kommer 
jag till att stanna ett tag till!~

Jag saknar dig, Jag saknar oss!~